Konstpaus

Det är dags att konstpausa denna blogg, eftersom det inte skrivs så mycket.

Du och jag, Smoky

Nu har jag fått börja läsa senaste thrillern av Cody McFadyen. The darker side. Eftersom jag inte kommit längre än 30 sidor är det något tidigt att uttala sig. Men jag har haft lite svårt att komma in i boken. Nu kan det förstås ha att göra med att läsningen ägt rum främst på tunnelbanan, förstås.

Jag undrar om Forum kommer att ge ut boken, eller om de lagt ner honom efter två försök. Vet att det just nu är svårt för utländsk spänning i Sverige. Tråkigt, men sant.

Jim Kelly - The coldest blood

När enstöringen Declan McIlroy hittas död i sin lägenhet i den engelska kuststaden Ely, avfärdar polisen det som en olycka. Trakten har drabbats av en köldknäpp och McIlroy är inte den första som mött sitt öde, han måste helt enkelt ha glömt fönstren öppna och frusit till döds. För journalisten Philip Dryden är det inte lika okomplicerat, han undrar varför polisen inte undersöker närmare, men inser att problemet är brist på arbetskraft.

Då Dryden besöker McIlroys lägenhet för att samla material till en artikel är det något som inte stämmer. Exempelvis verkar McIlroy haft besök samma kväll som han förmodats ha avlidit. När sedan ännu en man hittas död känner Dryden att det kanske finns ett samband. Polisen har inte resurser nog att undersöka fallet, så Dryden själv börjar rota i vad som kan ha hänt.

The coldest blood är allt annat än extravagant. Storyn lunkar på, och huvudkaraktären är både sympatisk och smart, om än rätt så slätstruken. Boken är i sig inget som lyfter från mängden, och därför står den kvar som en "bra deckare". Bra, men inget som på något sätt gör mig lyrisk.

Betyg: 6 av 10

Billingham om sitt författande

Jag missade ju att nämna att Mark Billingham var i stan häromveckan. Läste precis en intervju med honom i SvD, som jag missat.

I egenskap av deckarläsare har jag läst ett par av Billinghams böcker. Och tycker, tja, att han är rätt duktig faktiskt. Hans böcker är mörkare än en hel del annat brittiskt och det tilltalar ju mig.

Jag fick förresten ett dedikerat ex av hans senast utgivna bok i Sverige, Dödsbud, eftersom min sambo träffade honom. Oerhört vänligt.

Whispers of the dead

Förresten kan man ju alltid roa sig med att gå in på Simon Beckett's hemsida och läsa om hans nya bok; Whispers of the dead.

Johan Kling - Människor helt utan betydelse

"Huvudpersonen i Johan Klings debutroman är inte i ett lyckligt skede av sitt liv. Han är inte eftertraktad i sitt jobb som frilansande TV-producent. Han är osäker på sitt förhållande. Romanen utspelas under en dag, under vilken alla hans tillvaros misslyckanden ska stråla samman."

På detta vis sammanfattas Johan Klings vackra lilla roman Människor helt utan betydelse i Norstedts katalog.

När jag säger vacker roman menar jag både innehåll såväl som omslag; för medan 165 sidor med generöst tilltagna radavstånd inte känns som mer än en bagatell, så är detta en roman som genast slår an en sträng i mig. Jag tycker, helt enkelt, att den är befriande bra.

Vemodig, krampaktig, desperat. I vissa delar känner jag igen mig själv, i andra delar vill jag bara ge huvudpersonen en smäll på käften så att han vaknar upp ur sin dvala.

Det är skönt när man stöter på denna typen av berättelser, som skänker hopp till ens läslust igen.

Betyg: 8 av 10

Bokbeställning

Trots att jag har hur mycket läsning som helst där hemma - och ganska begränsat med tid att läsa - så har jag varit tvugen att beställa böcker.

Cody McFadyen, Simon Beckett och Joseph Finder.

Tre av mina absoluta favoritförfattare när det handlar om spänning/thrillers. Hur fasen ska jag ens kunna prioritera?

Beckett, förresten. Det är inte bara McFadyen jag missat. Även Beckett har utkommit med nytt, så därav min beställning.

Mark Billingham - Begravd

När sextonårige Luke Mullen anmäls försvunnen är föräldrarna säkra på att han blivit kidnappad. Lukes far är en förtidspensionerad kriminalinspektör som fått många fiender genom åren. Efter ett par dagar dyker en videokassett upp, där Luke berättar att han mår bra och behandlas väl. Men polisen och föräldrarna saknar fortfarande någon som helst kontakt med kidnapparna – vad är det de vill?

Inspektör Thorne och hans kollegor vid Londonpolisen får av Mullens far en lista på personer som kan tänka sig vilja hämnas på honom. Men när han går undersöker listan närmare står det klart att det saknas en person. Frågan är varför, med tanke på de dödshot som denna person uttalat. Thorne känner att han måste undersöka närmare. Vad försöker Mullen att dölja?

Begravd är en både trovärdig och typisk Billigham-deckare. Lite ruffigare än de typiska brittiska deckarna, men med den typiska närvaro och miljöbeskrivning som dessa alltid har. För trogna Billinghamläsare är Begravd en helt okay bok - men den är inte bland det bästa han skrivit. Spännande, stundtals, men är man kräsen kräver man mer och bättre.

Betyg: 6 av 10

Nytt från McFadyen

Jag har totalt missat att min favoritseriemördarförfattare (puh, vilket ord!) Cody McFadyen har utkommit med sin tredje bok; The darker side. Hur kan jag ha missat detta? Boken utkom i augusti ifjol och har gått helt obemärkt förbi min tankevärld.

Måste köpa. Jag är förmodligen Sveriges meste förespråkare för just McFadyen, som jag anser är rent mästerlig i att porträttera ondska.

Så, jag säger till mig - och jag säger till er: KÖP!

Elena Forbes - Dö med mig

I en kyrka i London hittas en död flickas kropp. Flickan har fallit från en hög läktare rakt ner på golvet och polisens första impuls är att det handlar om självmord eller en olyckshändelse. Detta ändras dock när man hittar GHB i hennes blod.

Snart framkommer det att ett vittne sett flickan kyssa en betydligt äldre man utanför kyrkan strax innan tidpunkten för hennes död; men varför har hon lämnat ett självmordsbrev om hon blivit mördad? En undersökning av hennes dator visar att hon under en tid korresponderat via e-post med en okänd man, och att de kommit överens om att begå självmord tillsammans.

Londonpolisen, med detektiv Mark Tartaglia i spetsen, har fått ett känsligt fall på halsen.

Dö med mig (Die with me) är en tempostark och spännande brittisk deckare som föll mig väl i smaken. Huvudkaraktären Tartaglia är intressant och honom läser man gärna mer om. Invändningar? Mja, det finns ett par frågetecken för logiken, men det kan jag ha överseende med.

Betyg: 7,5 av 10

Carol Topolski - Monster love

Brendan och Sherilyn bor i ett välbärgat villaområde, är framgångsrika och oerhört förälskade. Deras kärlek gör dem i det närmaste telepatiska. Men lyckan varar inte för evigt; när Sherilyn blir gravid rasar deras värld samman. Graviditeten upptäcks väldigt sent, och de måste förbereda sig för att ta emot barnet.

Den första tiden med lilla Samantha blir traumatisk. Deras relation blir annorlunda. Det blir påfrestande. Men det dröjer inte länge innan de kommer på den perfekta lösningen: att bygga en bur. Så att barnet inte kan ta sig ut. Så att de kan minimera sin kontakt med det och återuppta sitt vanliga liv. Bara bry sig om varandra.

Monster love är berättelsen om ett fasansfullt brott och om hur de skyldiga, deras familjer och även andra inblandade upplever det som händer. Varje kapitel är en ny människas berättelse. En otäck och annorlunda sådan.

Idén är annorlunda och greppet är engagerande. Möjligen blir kapitlen, och personerna som får komma till tals, lite många. Men en originell och ondskefull berättelse är det, utan tvekan.

Betyg: 7 av 10