Michael Connelly - Räven

Räven (originaltitel Echo Park) av Michael Connelly utkom i Sverige under 2008, men det var först under 2009 års sista skälvande dagar som jag läste den.

I Räven stiftar vi åter bekantskap med Harry Bosch, en figur som trogna Connellyläsare genom åren med blandad framgång lärt känna. Bosch är en envis typ som älskar musik, har ett trasigt äktenskap bakom sig och kanske även har något för lätt att ta till spriten. Han litar egentligen inte på någon, förutom möjligen sin partner, Kiz Rider, och några få kontakter han lärt känna under årens lopp.

Känns personkonceptet igen? Det är, hur som helst, genom Bosch som Connelly byggt sitt författarskap, även om han både tidigare och framöver experimenterar med böcker som har andra huvudpersoner.

Boken slungar oss in i ett cold case, ett fall som förblivit olöst. 13 år efter mordet på Marie Gesto får Harry Bosch ett samtal. En person som anhållits för mord har, i ett försök att nå en uppgörelse, erkänt flera andra mord, bland dem just det på Marie Gesto. Bosch kopplas in för att kontrollera att allt verkligen står rätt till och när han blickar tillbaka på den utredning han aldrig riktigt lyckats släppa, dyker det upp obehagliga frågor som han helst sluppit ställa. Vad missade han? Hade han kunnat förhindra flera människors död genom att göra ett bättre jobb?

Efter en trög start tar berättelsen fart i klassisk Connelly-stil. De flesta Harry Bosch-deckare är lite långsamma i startsträckan, men brukar samla fart ungefär när utredningen verkligen drar igång. Det är i utredningarna och polisarbetet som Connelly är som bäst, och så även här. Räven är en bra berättelse, erbjuder trygg deckarläsning utan att höja sig från mängden. Boken är inte det starkaste Connelly skrivit, men inte heller det svagaste.

Betyg: 6,5 av 10