Strålande jul

Utanför, ett kompakt lager av dimma. Luften...svår att beskriva. Inte krispig, utan snarare fuktig med inslag av kyla och blåst. Motorvägens ljud hörs dovt i bakgrunden, bilar på väg till båtarna, bilar på väg till stadens centrum. Från köket kan jag höra min mor skölja av tallrikar.

Jultid är trevligt och mysigt på alla sätt och vis. Men jag har ändå drabbats av någon form av nedstämdhet. Igår var det juldagen; och jag brukar alltid (alltid!) gå ut på juldagen. Vad gjorde jag igår? Jo, jag gick till Filmstaden och spelade lite flipperspel (de har Pirates of the Caribbean där). Fick dubbla knack och var nöjd, gick sedan och hälsade på en kompis. Därefter hem igen.

Vad är det som hänt?
Jag tänker på att jag är ledig, men i bakhuvudet smyger sig tankar på arbetet in. Jag tänker på vad som väntar efter ledigheten. Tänker på moment i arbetet som känns obekväma. Varför gör jag det?

Nej. Julen är en mysig högtid. Men så värst strålande? Nä. Hur som helst ska man ändå skänka en tacksamhetens tanke åt att man har det så bra som man har det. Åter igen: Varför känna sig missnöjd? Är jag inte mer tacksam än så? Åh, dessa tankar.

I en värld av idioter

Finns det många som står först i kön.

Men det var inte därför jag tänkte skriva. Snarare tänkte jag skriva för att döva mitt dåliga bloggsamvete. Det som viskar i mitt öra..."du är en hemsk och patetisk bloggare".

För hemsk och patetisk är vad jag är just nu. I bloggform, åtminstone. Annars är det helt okay. Jag har ägnat mycket tid åt mitt flipperintresse och känner väl att min skicklighet utvecklas på tok för långsamt. Jag var dock som en barn i en leksaksaffär (tafflig omskrivning av amerikansk liknelse) när jag äntrade Heron City's flipperrum. 15 maskiner.

På bokfronten då, händer det verkligen inget där? Jodå. Och nej. Jag har köpt Henry Rollins senaste, och även börjat läsa i den. Men jag har fortfarande fastnat i någon form av halvfart, i något slags läsvakuum som jag inte riktigt kan slita mig från.

Men snart är det jul.

Julklappsdags och flipperspel

Fatta, snart är det julafton igen. Redan!? Vi är inne i december och min julkänsla är väl inte på topp, kanske, förutom att jag dragit på mig en mycket ondskefull förkylning.

Med julen kommer såklart funderingar kring julklappar. Och jag, som inte är världens mest julklappsengagerade människa, får problem. Vad ska man ge bort? Hmm.

Hur som helst, så fick jag ett gott skratt när jag slog på VH1 igår och det var en Michael Bolton-video som spelades. Härligt. Man ska avsluta alla dagar med ett garv.

Förresten var jag och spelade flipper igår. Ensam. Det gick sådär, jag spelade enbart Familjen Addams och vi kan väl snällt konstatera att jag inte lär vinna något flipper-SM. Någonsin.